365 dagar


Jag förstår inte riktigt att det reden har gått 1 år!
 Idag är det 1 år sedan min pappa somnade in i sjukhussängen med oss, familjen, bredvid sig.
Jag kom till honom först och jag kommer aldrig att glömma den stund som jag ensam satt bredvid honom.
 Jag var så rädd att han skulle somna in innan de andra hunnit komma.
Jag satt och höll honom i handen och pratade med honom. Jag berättade hur mycket jag älskade honom och vilken bra pappa han var. Jag berättade att pojkarna hälsade och sa att de älskade sin bästa morfar.

Jag kommer aldrig att glömma hur hans hand som jag satt och strök såg ut. Det var en jobbig stund, men samtidigt är jag glad att jag fick den stunden själv med pappa. Det var jobbigt, men fint, för jag visste att han skulle snart lämna oss, och det blev min och pappas speciella stund och farväl.
När min syster kom var det skönt, jag var inte ensam längre. Efter ytterligare ett tag kom min mamma och min farbror. När min bror kom kändes det bra, vi kunde alla sitta bredvid pappa. Sist att komma till sjukhuset var Peter och sedan Samuel. Vi sa inte så mycket, vi var bara.
Pappa somnade in i lugn och ro, och jag kommer aldrig att förstå varför han var tvungen att lämnade oss så tidigt!

Idag ska jag och pojkarna åka till graven och tända ett ljus, sedan blir det lunch hos mamma. En dag för eftertanke och en dag att ge varandra en extra kram!

Jag saknar dig pappa!!

Kram från mig,
Eivor


Kommentarer
Postat av: Jenny

Kram

2012-01-11 @ 14:16:31
Postat av: Anna

Fina du, skickar många styrkekramar!

Det är så trist när våra nära och kära lämnar oss men jag är glad att du hann säga vad du känner och att ta farväl. Många kramar igen!

2012-01-11 @ 19:57:59
URL: http://mammaanna.se
Postat av: Blommig

Stor kram till dig vännen!

2012-01-11 @ 20:58:43
Postat av: Ali

Den är märklig den där känslan att tiden gått fort men att det samtidigt känns så väldigt länge sen.



Kramar från mig!

2012-01-11 @ 22:38:33
Postat av: Anna W

Kram vännen <3 Tänker på er. /Anna

2012-01-12 @ 09:52:17
Postat av: Johanna

Huva tårarna strömmar ner....

Tänk att tiden ändå går så fort, märkligt det där.

Fint skrivet av dej.



Kramar Johanna

2012-01-12 @ 23:01:13
Postat av: Marianne

Ja, tårarna rinner ner för mina kinder när jag läser dina fina ord. Vad duktig du är på att sätta ord på dina känslor... En stor bamsekram till dig och hela din familj

2012-01-13 @ 10:09:47
Postat av: Pilla

Inte ett öga torrt. Det så kallade livet blir alldeles för kort för alldeles för många fina människor. Din far vakar av er. Tusen varma kramar.

2012-01-15 @ 11:56:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0