Våra pojkar
Undrar flera gånger hur våra söner kommer att bli som personer när de vuxit upp och blivit stora...En spännande tanke och självklart är jag nyfiken.
Kevin har ju blivit lite "han", en bestämd kille som just nu blir sur väldigt fort om det inte blir på hans sätt. Han är känslig, har ett fantastiskt minne och kan berätta de bästa sagorna för alla som vill lyssna. Han bygger gärna kojor, pysslar och scrappar som han säger, lägger pussel och målar mycket. Han kan skriva sitt namn och frågar ofta hur saker stavas och han försöker ljuda orden. Han tränar på att åka skidor och skridskor. Det är så mycket han lär sig hela tiden. Han är en stolt storebror och har alltid varit det. Han är jättefin!!
Philip är väl fortfarande under utveckling, men erkänner att vi kan redan nu se skillnad på våra pojkar *ler*. Philip är lite "hårdare", tål ganska mycket i form av t.ex bus med en storebror som inte alltid tänker på att när man busar med en liten person kan man inte ta i lika mycket som när man busar med pappa.
Philip har också ett jäv-a humör! Får han inte var eller röra det han vill, stampar han i golvet, slänger med huvudet och grymtar och ibland skriker. Han är busig, det pillrar i hans ögon. Han kryper snabbt dit han vet att han inte får vara om vi inte ser honom. Ibland kan han titta på oss, le lite och så sätter han iväg. Han pratar mycket och har just nyligen lärt sig äta själv med sked. Han vet vad fjärrkontrollen ska användas till, tar den och pekar mot tv med den. Han tar telefonen och lägger den mot örat och pratar.
I skrivande stund sätter han sin fot på mitt ben och vips så nu är han uppe i soffan!!
Han är underbar!!
Vilka fritidsintressen kommer de att ha? Kommer de att gilla att idrotta? Kommer de att ha kompisar? Milioner frågor som vi så småningom kommer att få svar på.
Kanske blir Philip en bra sprinter, precis som pappa.
Kanske blir Kevin en "krigare", precis som pappa
Jag önskar att alltid kommer att känna att jag älskar dem och att jag finns där för dem. *KÄRLEK*
Trevlig dag till Er alla!
/mamma Eivor
Vilket fint skrivet inlägg!
Självklart kommer du alltid att älska dom... jag menar; VAD skulle kunna ändra på det??
Kramis
Vilka härliga bilder, vilken ärlig och fin text.
Man kan ju inte annat än älska dem, det är svårt att låta bli!
Kramar till hela din familj!!!
Underbara, vackra pojkar!! Det kommer att gå bra för dom i livet- det ska vi alla se till! =)Kram på er
Gu vad fint du skriver. Jag blev helt rörd. Ni har två superfina killar!
KRAM
Söt-killarna!
Längtar tills vi ses i nästa vecka! =)
Ha en fin helg i umeå.
Kram Johanna
BÄSTA BÄSTA BÄSTA PRINSARNA!
♥ ♥ ♥